.Right here … right now … right here … right now – för ett år sedan,hösten 2019, blev Fatboy Slims låt från 1999 viral efter att en sydafrikansk DJ (David Scott) mixat in Greta Tunbergs tal i FN. Fatboy Slim spelade sedan själv låten på en live show och det är just den händelsen som blev viral. Förutom att vara en fullständigt briljant klubbmix fångar mashupen av Fatboy Slims låt också en av de viktigaste händelserna 2019: en kommande generation sätter stopp. How dare you? frågar Greta. Right here, right now, we draw the line. Just här, just nu, sätter vi gränsen. Varför här och nu?

Den här texten reflekterar kring vad det budskapet egentligen innebär. Hur kan vi ens omfatta det? Med hjälp från filosofer som Slavoj Zizek och Hannah Arendt kan vi se både svårigheten i att omfatta nuet, och nödvändigheten i att göra det, och att handla med en riktning mot framtiden och kommande generationer.

Mixen plockar upp just det som gör Gretas tal tillen sådan utmaning: vi står inför en absolut gräns, och denna gräns sammanfaller med ett oåterkalleligt nu.

Många har pekat på den osannolika roll som Greta antagit i den globala klimatrörelsen. Man har jämfört henne med en Jeanne d’Arc-liknande ikon (Johan Hakelius), och påpekat att hon spelar den mytiska rollen av helgon för drömmande aktivister. Men egentligen står vi långt ifrån drömmar och myter då vi ser på den kulturella och politiska roll som klimatrörelsen antagit på djupet. Och det är just vad Fatboy Slim-mixen pekar på. Vad Greta-talet och klimatrörelsen synliggör, och vad Fatboy Slims låt handlar om, är att vi befinner oss vid en gräns där det är dags att sätta stopp.

Vi är här och nu – verkligen. Hade denna artikel varit en »spaning« – som i p1:s program Spanarna – hade den påpekat att just detta begrepp, nu, återkommer i mängder av kulturfenomen. Som i den populära tv-serien Vår tid är nu, HBO-serien Here and Now, självhjälpsböcker med titlar som Lär dig leva nu, men också filosofiska verk som Steven Pinkers Upplysning nu: Ett manifest för förnuft, vetenskap och humanism.

[pullquote]Det är nu som förändring måste ske[/pullquote]Besattheten av nuet – alltså inte samtiden, utan av själva begreppet nu, dess innebörd och fattbarhet – är inte bara ett luddigt kulturfenomen. För det är i detta här och detta nu som gränsen inför framtiden dras. Plötsligt befinner sig hela klotet – som för bara ett decennium sedan fortfarande levde i tron att framtiden bara kunde bli bättre – i det sugande hål som är just nu. Det är nu som förändring måste ske.

Och varför är det då så svårt att omfatta denna gräns och detta nu? Förrutom dimridåer som skapats kring klimatfrågorna av ideologiska skäl, för att de inte ska framstå som särskilt angelägna eller akuta, står vi här inför en oförmåga som har med vår egen tidsuppfattning att göra. Och då menar jag inte en tidsuppfattning som är individuell, eller existentiell, utan formad av en samhällsordning. Vår samhällsordning, formad i århundraden av kapitalism och under senare decennier av nyliberalism, bygger på löften om framtiden. Den bygger på förväntningar och förskjutningar. Vi lever i en tidsideologi som bygger inte på nuet, utan på föreställningar om framtiden. Alla vet hur börsen fungerar – kursen sätts av köparna inte utifrån ett bolags faktiska vinst, utan utifrån förväntad vinst.

Läs hela artikeln i Balder

Bildtext: Patrik Qvist Från »I am so sorry«, en aktivistisk performance mot kalkbrytningen i Ojnareskogen på Gotland. Foto: Patrik Qvist.