Dansant i sitt levande – Samtal med Carl-Göran Ekerwald

På väg för att träffa författaren Carl Göran Ekerwald. Vi ska ses klockan tolv hemma hos honom utanför Knivsta. Jag har tittat på kartan och tycker att jag kommer iväg i god tid. Svänger av mot Knivsta, fortsätter österut i väntan på en väg till vänster. Det dröjer orimligt länge, ett par mil, är jag verkligen på rätt väg? Tiden börjar bli knapp, jag ökar farten och når så småningom Almunge, långt ifrån Knivsta. Jag ringer Carl Göran och säger att jag är försenad, att jag har kört fel. »Har du ingen GPS ? Du måste vända om, du hittar säkert fram till sist, du är välkommen när du kommer, jag väntar på dig.«

Han bor i ett hus intill en grusväg som löper genom ett kuperat jordbrukslandskap, i huset på andra sidan om vägen bor en av hans döttrar. Carl-Göran Ekerwald är 92 år, författare och föreläsare och säkert landets främste kännare och uttolkare av den persiske poeten och mystikern Rumi. Han öppnar dörren och bjuder in mig i sitt kök. På spisen ångar fisksoppan han varit och handlat i Uppsala samma dag, han kör fortfarande bil, en volkswagenbuss av äldre modell. Vi får rostat bröd till soppan och jag frågar hur länge han har bott i huset?

– Ja, sedan -97, kan det vara så? Jo så är det. Men nu bor jag ensam, min fru Anna dog 2009.
– Hur många barn har du?
– Fyra, tre döttrar och en son. Dessutom tio barn- barn och tre barnbarnsbarn. Att hålla en sådan liten när de är nyfödda, om man tittar framförallt på händerna, ser hur väl utvecklade naglarna är, man är paff, det är fantastiskt. Jag läser ju Koranen – skriver just nu en bok som heter En fritänkare läser Koranen – då står det – Carl-Göran läser högt och med inlevelse, utantill: »Är inte människan vedervärdig? Skapade jag er inte av en vätskedroppe? Ni växte upp och blev stora, vem var det som gjorde detta? Var det ni som blandade till sädesvätskan? Nejnej, det var jag som gjorde det och ni sådde och det växte och grodde, hur fick ni vatten, hämtade ni det i hinkar från himlen? Nejnej, det var jag som gav er det och ni är otacksamma, ni tackar mig inte. Ni säger nejnej, det där är som det ska vara. Jojo, akta er …«

[pullquote]Finns det en vackrare religion än den som Abraham hade?[/pullquote]Det här är Koranen, nästan ordagrant, jag tycker väldigt mycket om det, tonläget hos Mohammed. Han kan inte läsa och skriva, han är analfabet. Men han har hört och tagit fasta på vissa saker och talet strömmar, det är vidunderligt. Koranen är besynnerlig och den är vacker. Det allra vackraste … jag skriver i bokens inledning att skälet till att jag skrivit boken, det är en rad i Koranen, och den lyder: Finns det en vackrare religion än den som Abraham hade? Han hade inte Guds Tio Bud, han hade inte Gamla Testamentet, han hade inte Koranen, men, han var Guds vän. Det där kallar jag för Islams modernitet; en Gud utan teologi.

– Jag har tittat på filmen om dig som går på S VT Play, det är en väldigt fin sak.
– Tycker du det? Men det beror på filmaren. Det började ju med att hans fru Lena Billingskog skulle skulptera huvudet mitt. När jag satt första sittningen så började han plötsligt montera upp sin kamera. Då sa jag: »Vad är det fråga om nu?« Han svarade att han tänkte göra en film om hur hon arbetade. Jag satt väl en åtta sittningar, han filmade varje gång. Sedan frågade han om han fick fortsätta att filma och intervjua mig…

Läs hela artikeln i Balder

Mats Ahlberg

Website | + posts