De som är unga och kreativa idag, de blir inte musiker, de blir inte konstnärer, de blir inte modeskapare – de blir bönder! Den som säger så är Kim Hastreiter, grundaren av av Paper Magazine, New York, som sedan 1984 fångar upp samtidens trender som inte får utrymme i annan media. På frågan från Stils reporter vilken rörelse som hon tycker är mest spännande i New York för tillfället svarar hon, utan att tveka: »Den pågående matrevolutionen !« (Stil, p1, 25 maj 2012)
En lömsk kålmask
Läste ni Maciej Zarembas artikelserie om skog och skogsbruk i Dagens Nyheter ? Fantastiskt bra och delvis mycket skrämmande, dels för hur skogen förvandlats till ödsliga produktionsytor, dels för hur tydligt det blir att de statliga myndigheterna är skogsindustrins tillskyndare, inte skogens och medborgarnas. Den högst ansvarige, minister Erlandsson, slingrar sig som en lömsk kålmask i sitt försvar av äganderätten och den ohöljda alliansen mellan staten och skogsägarna.
En liknande allians finns när det gäller jordbruket och maten. I Aktuellt alldeles nyligen fick Livsmedelsverket tillfälle att berätta om en undersökning de gjort av två matkassar. Samma mat i bägge, men i den ena dyr korv från ica, i den andra billig korv från Lidl och så vidare. Till sin förtjusning kunde man nu lugna medborgarna: det är lika mycket näring i den billiga som i den dyra !
Mat och myndigheter
[pullquote]vilken skillnad i näringsinnehåll man skulle få om maten lagats av färska råvaror[/pullquote]
Slutsatsen var att det inte lönar sig att handla mat som är dyrare, vi kan lugnt handla den billiga utan dåligt samvete. Man kan fråga sig på vemsuppdrag den studien gjordes. Senare i sändningen hade man bjudit in Mats-Eric Nilsson, (Den hemliga kocken, Äkta smak m. m.), som tyckte det var en märklig studie som inte sa så mycket. Istället försökte han vidga perspektivet. Dels genom att påpeka att den billiga och dyra maten kan vara identisk, det är bara varumärket som skiljer dem åt. Dels genom att ställa frågan om vilken skillnad i näringsinnehåll man skulle få om maten lagats av färska råvaror, inte halvfabrikat på burk ? Eller, djärva tanke, om man skulle jämföra en ekologisk kasse med en konventionell?
Lärkans landskap
Det kommer allt färre fåglar till det svenska jordbrukslandskapet, sånglärkor till exempel. Det finns två avgörande skäl till det. Lärkan byggde förr sitt bo på de åkrar där det växte gräs och klöver som skulle bli hö. Då hann äggen kläckas och ungarna lära sig flyga innan det var dags för slåtter och höbärgning. Nu är det andra tider, på många håll, i södra delen av landet och på slättbygderna odlar man
överhuvudtaget inget hö, bara spannmål och raps, ty där har man inga djur på gården. Gårdarna med djur å sin sida, de har slutat med hö, istället gör de ensilage av gräset och klövern. (Mjölksyrat, det som ligger i de stora vita plastbalarna). Ensilageskörden börjar mycket tidigare än höskörden, lärkans ägg hinner inte kläckas i tid. Vilket lärkorna har insett så småningom, därför är de färre.
En ruta tröst
För att i någon mån erbjuda lärkorna alternativa landnings- och häckningsplatser har Världsnaturfonden finansierat en kampanj som erbjuder oss medborgare att köpa lärkrutor som bönderna ska anlägga här och var på sina jordbruksmarker. Varför inte också erbjuda oss att finansiera gps till lärkorna ? Hur många korkade och till synes lugnande omvägar ska vi behöva ägna oss åt innan vi tar oss an
de grundläggande problemen inom jordbruket ?
Det inledande citatet av Kim Hastreiter om den pågående matrevolutionen blev vi uppmärksammade på av Martin Fellkvist på Skilleby Trädgård i Järna. Tillsammans med honom tog vi tåget till Zürich i Schweiz, för att besöka gården Gut Rheinau. För fjorton år sedan gick man där över från intensiv konventionell odling till biodynamisk. Från en årlig förlust på en miljon schweiziska franc till en
ekonomi i balans. Sexton av gårdens etthundrasextio hektar omvandlades till äng, häckar och träd planterades till gagn för fåglar och insekter. En elvaårig växtföljd ger utrymme åt en mångfald av grödor. De sextiofem mjölkkorna får gräs och klöver, varken
spannmål eller koncentrat. Läs mer om gården och bonden Martin Ott på sidan 57.
Vad är mat?
»Det är bra om man vet det. Det är bra om man vet hur maten kommer till även om man köper den inplastad. Mat kan fortfarande inte framställas på kemisk väg. Ett land bör kunna försörja sin befolkning. Jag önskar att missväxten satt som ett minne i våra gener så att vi slutade slänga så mycket mat.« Så skriver Ellen Mattson i artikeln »Om inte lärkan sjunger« som inleder denna Balder. Vi frågade en hel rad fina skribenter, konstnärer och fotografer och det visade sig att man kan närma sig maten från så många olika håll. Den är i bästa fall ett livsmedel, den är konst, ibland finns den i överflöd, brist på den ger hunger, den kan skapa gemenskap, den smakar och doftar och den kan fördelas rättvist och är förbunden med skönhet. Och den väcker en hel rad frågor om vad djuren och växterna betyder för vår överlevnad. Vårt val av mat sätter sina spår djupt i landskapet och på andra sidan jorden. Tack alla ni som medverkar i detta
nummer av Balder !
Priset på Balder
En Balder kostar sjuttionio kronor, också detta nummer, fast det är extra tjockt, åttio sidor. Några av er har kanske lagt märke till en liten text på sidan tre, där står att Balder ges ut med stöd från Statens Kulturråd. Men Balder ges framförallt ut med stöd av sina prenumeranter, mer än femtio procent av tidskriftens inkomster kommer från prenumeranterna, tjugofem procent från Kulturrådet, tjugo är annonsintäkter. Ni får väldigt gärna stödja Balder genom att hitta nya läsare och prenumeranter, det är ett enkelt och viktigt sätt att säkerställa framtidens Balder. Inbladat i detta nummer finns ett kort med ett tjusigt erbjudande till nya prenumeranter,
hjälp oss att föra det vidare, tack !
Till sist två saker, i slutet av numret påminner vi om möjligheten att köpa gamla nummer till galanta priser, gördet ! Också en Balder med något år på nacken är en alldeles utmärkt present. Och när ni vill skicka ett kort i sommar, då kan ni beställa två nya kort,
med motiv från denna Balder. Korna på sidorna 60 och 61 kommer att finnas som vykort ! Beställ dem viavår hemsida: www.baldersforlag.se eller mejla till red@baldersforlag.se.
Balder önskar sina läsare en fin sommar !
m.a